Okej, nu var det dax..
Jag har lurat mig själv för många gånger nu
Jag är en ny människa, eller det är jag la inte alls. Jag har bara tatt mig ur en viss period. Lärt känna mig själv ytterligare lite granna.
Jag ska släppa in lite färgklickar, jag känner mig så grå och tråkig. Och slut med alla förutfattade meningar. helt slut.

När jag ser vissa människor så kastas jag tillbaka till vissa stunder, det är skumt. Men jag verkligen kastas tillbaka. Och det ger mig så blandade känslor. Och jag inbillar mig inte, jag vet vad jag ser. och vad det får mig att tänka och känna.. en aning jobbigt måste jag säga. Men samtidigt älskar jag det..
Jag kommer inte höra av mig igen, och jag kommer inte ta skulden..


Tänk att vissa människor är så jälva starka, och då menar jag inte fysiskt. För sånt skiter jag i!
men jag är så imponerad av folks mentala styka. Men det är nästan som att dom inte har något val, dom måste helt enkelt.
Imponerad är jag iaf, någon dag ska jag också klara av att imponera på mig själv. någon dag.


finns inte mycket mer att säga nu