Det trycker här och var. Och jag vill bara krypa ner i sängen.
Imorn är det i alla fall helg, jag ska bli klar i skolan snabbt och fly till trygghet.
Dagens höjdpunkt eller vad jag ska kalla det, i alla fall för min bror, var när jag verkligen flög ner för hela trappen. Usch, jag trodde verkligen att jag sett min sista dag där. Men överlevde gjorde jag, och nu har jag ont i knät med, Jippie (:

Det tråkiga gråa där ute tynger mig, medan det bygger mina drömmar mer.

Vi tar ett steg i taget och  ses i sommar